Imorrn ska jag till dr o prata om min diagnos. Utbrändhet o depression. Det är inte första ggn, men denna ggn känns det som jag aldrig kommer bli bra igen. Jag orkar ingenting.

 

Igår skulle jag göra mat till maken då han kom hem. Jag tokgrät för att jag misslyckades med makaronerna. Jag grät o grät o Tobbe trodde inte det var sant. Att gråta är skönt efteråt men ack så jobbigt det är att må så här. Man känner sig så värdelös o misslyckad i allt.

 

Varför har man gått med på att bli nertryckt? Jag som alltid varit en stark person. Men den här ggn lyckas dom. Alla dessa elaka ord o hur dom betett sig emot mig har gjort mig så illa. Varför vill man en person så illa?

 

Det jag gjort den senaste tiden är att hjälpa 2 personer med att komma igång me deras företag. Att starta ett eget företag är inte lätt i denna lilla stad. En person har gått hemma så länge o varit sjukskriven så jag ville som god vän hjälpa henne med att komma igång o jobba. Hon älskar att jobba med naglar men slutresultatet var inte det bästa. Man måste berätta för henne då det tar på mina kunder och ryktet sprids då hon sitter i min lokal. Jag har idag bett henne flytta då det inte går att ha henne där då hon inte kan göra ett bra jobb. Jag måste i första hadn tänka på mig o företaget. I denna lilla stad går rykten snabbt. Jag har idag förlorat massor med kunder pga denna människa och det är inte okey. Idag bråkar hon om att inte lämna nycklar åter o vägrar betala en faktura som hon är skyldig mig. Varför ska det vara så svårt?

 

Sen önskar människorna att jag får skylla mig själv att jag mår så dåligt då de tycker jag varit en orättvis, mobbande person som kastat skit på andra. Jag har aldrig varit elak på de sättet. Jag är åxå människa o har känslor. Men jag måste sätta ett stopp då företaget och jag får lida. Sen får de säga vad de vill.Men mitt liv o mitt företag går före bitterhet. Nu har dom ingen att luta sig emot längre o det sticker i andras ögon. Jag bjöd på kunder men inte ens ett tack eller nåt. Utan jag är bara dum som kritiserar. Det är inte okey.

 

Att sedan lova att börja en utbildning, ha låga priser och att jag skulle lära upp. Det var tanken då denna personen börja hos mig. Men sen ändra människan sin version o det blev pannkaka av allt. Att göra falsk marknadsföring i mina lokaler är int eokey. Och att dessutom ta mer betalt än lovat är inte heller okey. Materailet ska sitta i över 4-6 v men hennes kunder har haft sina naglar i max 1 v o det är int eheller okey. Jag har fått gjort om jobbet flera ggr o suttit i gratis timmar för att vara snäll. Den här personen har kostat mig massor med timmar o arbete. Tid ÄR pengar. Så är dte bara o jag tänker inte jobba gratis för någon. Aldrig.

 

Idag önskar jag att jag fick ro i kroppen o att dessa männsikor gör rätt för sig så jag kan få ro o jobba vidare. Att skaffa nya vänner känns inte okey just nu då jag int elitar på en enda en. Jag saknar mina vänenr i Sthlm o min syrra som bor därnere. De är de bästa vänner man har.

 

Nu kommer jag ihåg varför jag lämnade Östersund 1994. Det avr all dess avundsjuka o skitsnacket som går runt bland alla. Kanske ska flytta till en helt ny stad? Tanken finns där......