Och orkar inte nånting då allt bara är skit för oss nu. Att vår bebis ska få en njursjukdom var det sista vi var beredda på. Hon som är så liten och oskyldig, lille Kajsa. Fy vad jag gärmer mig över att jag lät henne valpa. Dom sa att det inte kom av det utan att det hade kommit iaf så småningom, men vad spelar det för roll. En sådan frisk och glad hund som alrig mer kan hoppa, skutta, leka o gå på promenader? Spelar ingen som helst roll utan jag känner att det är mitt fel oavsett. Vet inte varför men så känner jag. Min älskade Kajsa....Det finns inte ord vad jag/vi känner hemma just nu. Tårarna rinner på oss alla konstant och det finns ingetnting vi kan göra för henne mer än att vänta provsvar från labb och specialister. Men som de sa, hem och ta vara på de dagar ni har kvar med henne. Det säger väl allt. Det står i journalen att det inte finns något att göra och att det är ett allvarligt njurfel.....Nä fy vad detta är jobbigt. Mitt ända hjärta, min bebis, mitt allt, min Kajsa <3<3<3