Älskade vän och syster.
Varför tror du på allt du hör?
Varför tror du på det folket säger till dig?
Varför tror du inte på mig?
Låt mig få försvara mig och förklara.
Allt handlar om missuppfattningar och missförstånd.
Jag har ALDRIG kallat dig dålig mor eller din man dålig far. Aldrig och det vet du.
Det påstås att jag skrivit om det på bloggen, men då har ni missuppfattat helt vad jag skrivit.
Jag kan tycka saker och ha åsikter. Du kanske tolkar det helt fel, det jag skrivit.
Men jag vill att du talar om för mig vad du tycker jag skrivit för fel.

Sen skulle jag aldrig ta dina barn ifrån er. Aldrig.
Var du fått den iden ifrån vet inte jag.
Du vet att vi skojat och sagt att vi vill adoptera era barn (vem skulle inte vilja det?).
För de är världens underbaraste och finaste barn ni har.
Men snälla, du kan ju inte på fullaste allvar tro att jag skulle ta dom ifrån er?
Aldrig någonsin.
Det får du aldrig någonsin tro om mig.
Du vet vad dina barn och barn över huvudtaget betyder för mig.
Jag älskar barn i alla åldrar men kan dessvärre inte få egna.
Jag har fått tagit del av dina barn och det är jag så evigt tacksam för att jag fått varit med under deras uppväxt.
Idag har jag inget kvar mer än några bilder på oss alla tillsammans.
Sonny o nikki har jag tagit som mina egna barn, men jag vet att de inte är mina.
Herregud, det är ju klart att barnen alltid kommer älska mamma och pappa i 1a hand.
Jag har aldrig påstått annat.
Vem eller hur du fått reda på det är mig en gåta.
Men både du och jag vet vad vi alla betyder för varandra. Du vet innerst inne.

Det är klart jag skulle vilja ha en stycke Sonny och en stycke Nikki, men jag skulle aldrig, aldrig ta dom ifrån er.
Dina barn e det mest fantastiska som finns på denna jord, och jag önska jag själv hade fått dessa 2 ögonstenar.
Men nu är de dina och mina syskonbarn och det är jag gladeligen nöjd med.
Er familj har gett mig så mycket att leva för. Och de är mina syskonbarn som betyder så mycket.
Du har gett mig stor del i deras uppväxt och jag är så tacksam för det.

Men jag vill att du ska veta att jag skulle aldrig dela på dig och din familj. Ni är de mest fantastiska männsikor på denna jord, och visst kan man bli besviken på varandra.
Men hallå, vi e syskon och du får inte tro sådant om mig.
Du känner mig bättre än så att jag aldrig skulle skada dig och din familj, aldrig.

Jag äskar er alla och framförallt barnen, det vet du.
Så snälla...kan vi inte prata och försöka lösa det tillsammans vad vi tycker och tänker om saker och ting?
Låt mig få prata istället för att du tror på andras åsikter och lögner.
Tro på mig och vad jag har att säga om detta.
Tala till mig och berätta hur du känner istället för att stänga mig ute.
Snälla älskade syster, hör av dig.
Jag saknar dig så himla mycket.

// Din storasyster Berith