Att vinna sitt barns hjärta eller inte....
18:35:06/Hjälp mig förstå!
Jag skrev i ett inlägg för ett tag sedan om hur en del föräldrar vänder sina barn mot den andre föräldern. Gå med i gruppen på FaceBook.....
Då menar jag att de totalt gör allt i sin makt för att barnet INTE ska komma i någon som helst kontakt med den andre föräldern och därav sprider falska rykten och lögner om den andre föräldern.
Det är lågt och väldigt omoget som förälder att göra så mot sina egna barn.
När de en dag varit så tajta och alltid varit bästa vänner och senare den andra dagen totalt nonchalerar och tycker illa om sin andre.
Barnet och föräldern (den som valde att flytta ut) har alltid alltid haft god kontakt och kunnat prata med varandra trots motgångar.
Men så en vacker dag när föräldern ringer sitt barn så kommer hoten, hatet och allt däromkring som en förälder inte vill höra från sitt barn/sina barn.
Att påstå att den ene föräldern är livrädd att mista sitt barn till den andre föräldern och därför gör allt i sin makt för att vinna barnets förtroende med lögner är så satans lågt och dåligt. Vissa tänker sig inte för när de gäller hat till den som just flyttat ut. Att de klämmer in barnet/barnen emellan och ska få dessa att stå på deras sida till 100%.
De vill att barnen SKA VÄLJA förälder, helt enkelt. Absurt kallar jag det. Så att den som flyttat ut ska känna att;
- Där fick du, din gamla räv. Du miste allt och även ditt barn. Du har inget. Jag har allt. Jag fick som jag ville. Barnet valde mig som förälder och inte dig, du är sämst. Bla bla bla......
Att få barnen att välja den ene förälderns sida är så pinsamt sjukt och idiotiskt gjort så hjälp mig förstå.
Jag har själv varit med om detta så jag vet hur lätt det är att höra på sin mor (som i mitt fall) som sitter och gråter och finns närmast till hands. Mamma som det är så synd om. Hon blev ju lämnad. Mamma är det alltid synd om....
Pappa är sämst, det var han som stack och lämnade oss. Det var han som var en skit. Jag var besviken och till slut trodde jag på allt min mor sa till mig. Därför valde jag mammas sida.
Men idag har jag löst detta med min far och hört hans version om hur dom hade det tillsammans. Det tog mig 30 år att uppsöka min far och det var helt klart värt det. Jag förstår nu och vet idag hur min mamma behandlade min pappa och vad som hände dem sinsemellan och varför han "stack". Och jag lovar, det var mkt lögner som sas. Jag tror på de orden min far sagt till mig, men det betyder absolut inte att jag väljer hans sida idag. Tvärtom. Jag har insett att de föräldrar som gör så mot sitt/sina barn är sjukt beteende. Och det gäller bara att förstå skillnaden.
Jag älskar både min far och min mor, så är det bara. INGEN kan få mig att välja sida igen, ingen!
Men jag säger bara, låt inte tiden gå för att höra den andre förälderns version. Ta tag i dig själv ch ta reda på vad som hände innan det är försent. en vacker dag finns inte din andre förälder vid livet och då är det försent.
Man måste lära sig att glömma och förlåta, det är min åsikt.
Glöm inte att den ena föräldern aldrig fått chansen att få förklara vad som EGENTLIGEN hände .
Att från en dag vara tajt och prata med varandra till den andra dagen då det fanns besvikelser från barnet.
Vad hände?
Vad sas av den ene/andre föräldern?
Ta reda på vad som egentligen hände den dagen barnet "valde sida"???
Vem fick barnet att välja sida?
Varför valde barnet sida?
Vem har rätt och vem har fel?
Vem ska barnet tro på. Den som blev lämnad eller den som lämnade allt?
Enkelt svar för de flesta barn: - Felet är den som lämnade familjen.....
Ett barn vill aldrig att en familj ska brista. Det är sanningen......Men, det är föräldrarnas fel varför det brister i ett förhållande och absolut inte barnens. Så lämna barnen utanför er bitterhet och era brister i ert förhållande både innan, under och efter.
Så hjälp mig förstå hur man kan påstå att ett barn kan välja en förälders sida?
Kom gärna med massor av åsikter och kommentarer om detta. För det är mig en gåta.
Tacksam för många inlägg!
Kram Bibbi
Ta det här på rätt sätt nu, men det låter som att ni skulle behöva gå och prata med någon och få lite professionell hjälp. Av dina inlägg i ämnet att döma så är det här något som maler i dig och ältas hela tiden, om du läser igenom inläggen i ämnet så ser du att du skriver exakt samma saker om och om igen....du behöver få det ur dig såklart, men det kanske inte vore dumt att göra det hos en teapeut som är specialist och där du och din man kan få vägledning om hur ni ska tänka och agera. Det är det teapeuter är till för.
Jag tycker det är oförskämt att du sitter och pratar om hans familj gång på gång, ingen mamma har pratat skit om pappan i fråga. Barnet är ju för i helvete 22 år och fatta egna slutsatser själv, precis som jag sa i ditt förra inlägg. Jag tycker du kan sluta älta istället. Låt familjen vara, jag tror du gör mer skada än nytta.
Om nu dottern tycker fadern har gjort fel, (vilket han gjort eftersom han fullständigt struntat i henne.) Så tycker jag personligen att dottern har sin fulla makt att inte behöva springa efter sin pappa. För INGA barn ska behöva springa efter sina föräldrar! Om nu pappan vill dottern väl och bryr sig, är han vuxen nog att åka ner och hälsa på henne själv.
Hej igen, du bittra männsika.
Jag vill bara säga att du själv är väldigt oförskämd som inte har den minsta aning om hur vi haft det.
Hans familj är hos mig, så där har du redan fel. Han har lämnat sin förra familj för över 3 år sedan. Inse fakta.
Det är det som är grejen med er bittra männsikaor.
Det är ni som fortsätter skriva i min blogg och tror att T ff är del i er familj.
Hans familj är här hos mig nu och ni måste sluta älta om det hela tiden. Att han r dålig fasrs och vice versa. Slutar ni så slutar jag.
Tar ni åt er då jag gör inläggen eller?
Det bevisar ju bara vem som har rätt om er.
Jag säger bara att det är sjukt att öht blanda in sina barn i vuxnas skit när det var bra som det var när han flyttade ut. Han har inte skitit i henne, det är hon som valt sida säger du ju. Det är hon som väljer själv om hon vill prata.
Varför ska då pappan jaga sin vuxna dotter när hon självt valt att inte ha kontakt.
Så lägg dig för f-n inte i männsika när du inte ens har med familjerna att göra.
Lägg ner en gång för alla.
//B
Jag vill bara poängtera,
Att inlägget om barn och dristigheter från föäldrars sida är ett meddlemsskap på Facebook som någon annan, alltså inte jag, har lagt in.
Alltså måste ni förstå att det inte alltid handlar om T och hans x. Det finns tusentals fler än vi som är drabbade av detta.
Så tro inte att hela min blogg handlar om T x och hans förra liv. Jag har annat att göra än att bry mig i henne.
Jag Uppskattar att det finns fler än jag som kan stå för vad de säger och kämpar för sina barn trots x hit o dit som ska förstöra.
Som sagt va, det handlar inte om hans förra familj i denan blogg, utan även andra på denna jord
inkl mig själv som blivit lika drabbad som T.
Så inse att allt kretsar inte runt T x.
Vi lever våra liv och delar med oss av våra olika kunskaper och erfarenheter.
/B
