Om suisid!
08:45:46/Igår låg jag vaken och funderade på ett inlägg jag fått.
Eftersom min älskade haft ett grymt och jobbigt liv med suisid tankar kan det inte varit bra på många år.
Frågan är fri!
Om jag får ett inlägg där någon säger att denne pratade om att ta sitt liv när han var yngre.
Jamen vaddå? (Kan jag tycka).
Att prata om att man vill ta sitt liv är ju för fan ett skrik på hjälp.
Man vill att någon ska lyssna och förstå att man mår dåligt.
Så om man redan på unga dagar pratar om suisid så tycker jag abslout man ska försöka hjälpa den personen till någon att prata med, stötta och hjälpa.
Inte skita it och säga att;
"-Jamen vaddå, så säger han/hon bara, men kommer aldrig till skott".
Säg för fan inte så. Jag vet många som skrikit på hjälp och tagit sitt liv. Då visste....
... Man inte hur man skulle hantera situationen.
...Man inte om dom skulle klara av det.
...Man inte om det var lögn.
Men hallå? Nu har jag både upplevt det och sett andra tagit sitt liv.
Jodå, om man inte hjälper sin man/hustru/barn/släkt eller vänner overhuvudtaget att lyssna, så kan de lyckas. Tro mig. Men vad är man för sambo/vän som inte hjälper sin älskade att inte tänka så.
Och säger bara; -"Du kommer aldrig till skott!"
Hjälp till istället för att nonchalera. Skär man sig i armarna och tar tabletter så är man på god väg att lyckas.
Nästa gång kanske inte hjälpen finns nära.
Jag tycker att ALLA som vet om att folk vill ta sitt liv eller pratar om att ta sitt liv.
Ta tag i personen och se till att denne får all hjälp den behöver innan det är försent.
Ring och fråga någon som kan hjälpa dig att hjälpa personen.
En dag lyckas denne och då är det försent.
Jag lovar, jag har haft skuldkänslor för personer som tagit sitt liv, bara för att jag inte lyssnade.
Men idag gör jag det och jag rekommenderar varmt att söka hjälp.
Du som söker hjälp är starkare än alla de andra som inte söker hjälp.
Det är inget fel i att söka psykologisk hjälp.
Det är starkt gjort.
Många som INTE gör det, råkar mest illa ut och kommer alltid må dåligt tills de får någon att prata med.
Idag är psykologin på topplistan i de flestas liv. Tro mig.
Så hjälp till istället för att nonchalera.
Du kan rädda ett liv för att du bryr dig om.
Kram
PS: Länkar till de som vill läsa mer.....
http://ludmilla.se/2008/08/07/flicka-begick-sjalvmord-under-permission/
http://blogg.aftonbladet.se/574/2008/08/901803
Eftersom min älskade haft ett grymt och jobbigt liv med suisid tankar kan det inte varit bra på många år.
Frågan är fri!
Om jag får ett inlägg där någon säger att denne pratade om att ta sitt liv när han var yngre.
Jamen vaddå? (Kan jag tycka).
Att prata om att man vill ta sitt liv är ju för fan ett skrik på hjälp.
Man vill att någon ska lyssna och förstå att man mår dåligt.
Så om man redan på unga dagar pratar om suisid så tycker jag abslout man ska försöka hjälpa den personen till någon att prata med, stötta och hjälpa.
Inte skita it och säga att;
"-Jamen vaddå, så säger han/hon bara, men kommer aldrig till skott".
Säg för fan inte så. Jag vet många som skrikit på hjälp och tagit sitt liv. Då visste....
... Man inte hur man skulle hantera situationen.
...Man inte om dom skulle klara av det.
...Man inte om det var lögn.
Men hallå? Nu har jag både upplevt det och sett andra tagit sitt liv.
Jodå, om man inte hjälper sin man/hustru/barn/släkt eller vänner overhuvudtaget att lyssna, så kan de lyckas. Tro mig. Men vad är man för sambo/vän som inte hjälper sin älskade att inte tänka så.
Och säger bara; -"Du kommer aldrig till skott!"
Hjälp till istället för att nonchalera. Skär man sig i armarna och tar tabletter så är man på god väg att lyckas.
Nästa gång kanske inte hjälpen finns nära.
Jag tycker att ALLA som vet om att folk vill ta sitt liv eller pratar om att ta sitt liv.
Ta tag i personen och se till att denne får all hjälp den behöver innan det är försent.
Ring och fråga någon som kan hjälpa dig att hjälpa personen.
En dag lyckas denne och då är det försent.
Jag lovar, jag har haft skuldkänslor för personer som tagit sitt liv, bara för att jag inte lyssnade.
Men idag gör jag det och jag rekommenderar varmt att söka hjälp.
Du som söker hjälp är starkare än alla de andra som inte söker hjälp.
Det är inget fel i att söka psykologisk hjälp.
Det är starkt gjort.
Många som INTE gör det, råkar mest illa ut och kommer alltid må dåligt tills de får någon att prata med.
Idag är psykologin på topplistan i de flestas liv. Tro mig.
Så hjälp till istället för att nonchalera.
Du kan rädda ett liv för att du bryr dig om.
Kram
PS: Länkar till de som vill läsa mer.....
http://ludmilla.se/2008/08/07/flicka-begick-sjalvmord-under-permission/
http://blogg.aftonbladet.se/574/2008/08/901803
Kommentarer
Trackback
