Åh det är helt okey.....eller?
20:10:14/Men sen när andra skriver och skvallrar runtomkring om saker som inte ens är sant då är det helt okey.
Fattar inte skillnaden. Hjälp mig förstå.
Så om mina närmaste skriver om mig på Facebook att jag misshandlat och bedragit dem är ju okey?
Men Hela sanningen kommer inte fram. Jag har valt att lägga ner det.
Men sen när jag skriver om vad jag är med om och hur jag blir behndlad då är det ett jävla liv och synd om dessa personer.
Ni är ett helt gäng som gått emot mig och Torbjörn ända sen vi flyttade hit.
Avundsjuka kallar vi det. Så länge det fanns pengar då dög vi men sen har ni inte hört av er och ens ställt upp och hjälpt oss när vi behövt hjälp.
Men jag springer inte hem till mamma eller pappa och grinar varje gång jag är ledsen. Jag har vuxit ifrån det. Jag har en sambo som jag kan ta det med. Och jag grinar mig till söms mest varja natt för att jag mist 2 systrar, 3 syskonbarn och en hel del vänner som inte fått höra hela sanningen.
Men om JAG gråter mig till söms och inte kan sova om nätterna, det är det ingen som säger nåt om.
Att höra att jag slåss jämt och ständigt.....det vill jag gärna höra från de som brukar umgås med mig...och inte från nån som fick en smäll där försvaret var ett måste.
Att höra vilken skit jag varit och är gör ont djupt inne som jag ställt upp för alla mina syskon jämt jämt jämt och ändå får så mkt skit av en del av dom. Det är för jävligt.
Jag skriver det jag skriver. Och jag talar iaf sanning utan att försöka blanda in hela släkten och framförallt min mamma som har nog med sin sjukdom.
Säger bara att det är inte okey......
Jag är åxå ledsen och djupt sårad av allt som hänt. Men jag snor ingens jobb eller snackar skit om mina syskon.
Aldrig gjort. Men måttet är på råga då de går ihop och snackar en massa som jag aldrig varken gjort eller sagt.
Jag får höra en hel del....allt kommer fram förr eller senare....
Glöm inte hur vår släkt är och att vi har fortfarande gemensamma vänner.....
Jag försöker inte lyssna för det gör ont i mig.....
Jag försöker hjälpa till så gott jag kan och lösa allt, men ni ger mig inget val längre.
Jag ger upp när det gäller er 2. Jag rår inte på er överhuvudtaget när ni är så som ni är.
Tyvärr. Det kommer aldrig bli så som det var förr mellan oss 3.
Såren sitter djupt i mig, men glöm inte att man är alltid 2 som träter.....
Men jag kommer alltid älska er oavsett vad som händer.
Glöm inte det.
tänker på er bibbi
Hej gumman...Jag står på eran sida,det finns inget ont i er..Den som säger det kan dra åt helvete..Dom e bara avundsjuka på er..Stå på er...
JAg har aldrig tyckt illa om er om jag ska va ärlig,,och kommer aldrig göra det..Oavsett va som händer..Så som jag sa dom som tycker någe ont om er kan dra åt helvete...Så stå på er ..Kämpa ni klarar det..Va rädd om er
Hej och tack för stödet.
Men jag vill inte att ni säger att de ska dra åt helvete för de är dom inte värda.
Jag älskar dessa personer mer än allt annat men även jag blir sårad över hur dom behndlar mig och det är okey.
Men att jag säger ifrån eller skriver om mina känslor, då braka helvete löst.
Jag har åxå känslor och jag ÄR faktiskt en snäll människa och vill ingen ont.
Så snälla jag ber er, tänk på vad ni skriver.
Men jag vet att NI vet att JAG aldrig menar något ont mot någon. Vill alla väl, men det snackas för mkt runtomkring och det stör mig enormt.
Avundsjuka...är faktiskt det rätta ordet.
Kram och tack iaf....
//B
Styrkekramar till Dig!
Jag tycker att är man en familj så ska man finnas där för varandra, vi alla träter emellanåt. Men familjen är ju ändå familjen...
Jag tycker att är tragiskt att man bryter med varandra, man kan bråka och vara oense men jag förstår absolut inte hur man bara kan bryta.
För mig betyder alla mina syskon oerhört och jag skulle inte klara av att ha långsura människor omkring mig, jag skulle gå sönder!
Jag hoppas verkligen att detta får ett slut och att ni kan vara en stor familj och umgås med varandra.
Blod är tjockare än vatten.
Man veta aldrig vad som händer.
Jag tror faktiskt att skulle nånting hända skulle nog ingen kunna leva med att ha haft dessa onödiga bråk och tjafs!
Man ska inte ta något för givet. Men kärlek till sina syskon tycker jag är givet såklart!
Man ska ta vara på varandra, man vet aldrig hur länge vi får finnas här!
Många Många Kramar
Ni är fantastiska människor <3
Hej Johanna,
Ja jag önskar mina älskade småsystrar kunde tänka detsamma.
Men det kommer tyvärr aldrig bli som förr. Så som vi hade. Vi fanns till för varandra jämt och stöttade varandra. Alla tyckte vi var en underbar syskonskara som var så tajta.
Det var vi verkligen. Men det här har nog träit på oss alla och det går tydligen inte att lösa.
Jag har försökt men inte fått respons så jag kan inte göra mer.
Vi skulle behöva prata allihopa, men det kommer aldrig bli av.
Jag vet inte varför de inte vill.
Men jag rår inte på de där 2 längre. De har för egna viljor. Jag är tydligen inte värd att vara storasyster längre.
Men som du sa. En vacker dag då det händer något, då kanske. Men för dom verkar jag redan vara död.
Det har gått för lång tid helt enkelt.
Kram Johanna. Vi är så lika. Tack snälla för ditt stöd. Jag vet att du vill oss väl allihopa och håller inte med nån, men dina ord är ren visdom.
//B
Okey..Ja det var kanske fel att uttrycka mej så där..Men nu förstår jag vad du menar...Bamsekramar
Japp ska tänka mej för nästa gånjg jag skriver...Det var fel av mej..Menar inge illa så...kram bibbi
