...löser ingenting.

Man måste kämpa för att överleva på denna planet.
Vi gör det så gott vi kan.
Förstår inte de som vill sabotera för andra?
Är det sånt de livnär sig på?
Att förstöra för de som har det bra?
Till vilken nytta då?
Det är som ett gift de har, dessa varelser.

Idag har vi pratat om detta och det är skönt att prata med utomstående som ser oss och andra offer varje dag.
Sådana som jag och min man.
Sådana som blir drabbade och aldrig får vara ifred.
Vad gör man åt saken?
Man måste älta upp gammalt för att det ska ta ett stopp.
Skitjobbigt.
Men vad ska man göra för att dessa personer ska sluta?

Vi kommer att få hjälp, men det är en lång process och det kommer ta tid och kraft.
Men vi har många som stöd som förstår sig på dessa männsikor.
Vi kan inte förstå.
Så vi lämnar över ärendet till andra som hjälper offer som oss.
Det måste få ett stopp på eländet.

Nu ska jag byta om och traska ut i hagen till min underbara Lucky och linda om hennes ben och kanske rent av rida ut en sväng i skogen.
Man slipper tänka på allt strunt, och man bara är.
Det är det bästa med friluftslivet.
Man kan bara va.

Det skulle vart som förr.
Ingen internet, inga mobiler, inga telefoner och inga pennor.
Hur skulle det funka då?
Man slipper läsa, höra, se allt skit på denna jord som händer iaf.
Kanske ska flytta till Lappriket istället?
Hihi det vore nåt.
Byta identitet?
Mmmmm det kanske vore nåt.

kram å hej på er....

Vår dörrklocka!