Som vanligt så tror en del att man är gjord av pengar, pengar, pengar. Det är det ända dom tjatar om. Herregud.
Men vi skiter i vilket. Vi vet vad vi tjänar och vad vi har i skulder och vad vi kan spara för att kunna få vår semester.

Folk e så avundsjuka. Men låt va. Det klagas för mycket från en del. De har absolut ingen uppfattning hur det är att arbeta som vi gör.

Jag kommer ihåg när vi var hemma hos min moster (hennes man är åxå resande snickare). Den kvällen pratade vi om varför man reser iväg som snickare när man har barn och familj hemma.
"Snickarna" svarade bara kort;
- Man ville fortsätta vara ungkarl. Jag hade ju gjort mitt och visste vad jag hade när jag kom hem. Det var liksom framdukat allt. Man hade sin fru och sina barn och då hade man gjort sitt. Man reste för att få friheten och komma borta från verkligheten. Leva ungkarlsliv och springa på porrklubbar och dricka bira med grabbarna.
Det var alltid ett evigt tjat och ett helvete att vara hemma. Men man hade liksom sitt på det torra och visste att de fanns där då man kom hem igen.

F-n hade jag vetat det om jag var gift och hade barn med en sådan hade jag droppat honom för länge sedan. Fy farao vad hemskt sagt. Jag förstår varför man kan bli alkoholiserad och känna sig ensam. Nä fy f-n vad elakt gjort. Skulle aldrig ta det. (Finns även resande kvinnor, tänk på det)

Men det är klart. Jag har ingen resande snickare och kommer heller inte få det. Min man kommer alltid hem till mig och VILL INTE sova borta (fast jag säger åt honom ibland). Det tycker jag är skönt. Att ha honom hemma jämt (fast jag är van att vara så egen och göra som jag vill, min frihet är viktig för mig, är nog lite fången och känner mig lite bunden ibland faktiskt ;^P)

Idag har Tobbe valt ut en present som ska skickas vidare över halva Sverige. Jag tycker det var på tiden.
Men Bibbi fixar såklart. Men dock hans egna val att göra vad han vill. Bra gjort hjärtat!

Ibland undra jag verkligen hur vissa tänker? Ibland är det som att vissa saker inte går in i huvudet på folk. Jag skriker av ilska och blir helt rabiat av att en del männsikor kan vara så ego eller disträ. Att bara tänka på pengar när det finns massor av kärlek att ge. Att bara tänka på sitt när andra sitter med skyhöga saker som "måste" göras.
Att bara spela dum eller att vara dum är stor skillnad. Ibland bara stirrar jag på det jag läser och hör. Men jösses, hur kunde denna männsika öht kunna överleva så länge?

En del kan bara en sak. Se glad ut och le....En del kan bara gråta och tycka synd om sig själv....En del kan bara sitta och glo....Men, welcome to reality.....Väx upp och ta tag i livet för jösse namn.
Se dig omkring vad andra måste stå ut med. Sluta klaga och spela inte dum.....För det är bara DU som kan lösa dina egna problem. INGEN ANNAN. Kämpa!

---